Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, driver ett projekt kallat Grågröna systemlösningar för hållbara städer.

Som en del av projektet har en Livscykelanalys (LCA) tagits fram för att visa den miljöpåverkan produkter av natursten och betong har. I en LCA beräknas de resurser som används under en produkts livscykel. Med resurser menas de råvaror och den energi som används under hela livscykeln, omräknat till kg koldioxid. I studien ingår alla processer från det att materialen utvinns ur jordskorpan tills det att den färdiga produkten är monterad på plats. Nedan följer en sammanfattning av studiens resultat för en torgyta i Malmö. Totala ytan är 400 m², omgärdad av kantsten/kantstöd.

Eftersom ovanstående diagram visar energiåtgången för ett flertal olika produkter ges en sammanfattad bild av hur energiförbrukningen ser ut för anläggningsprodukter av de olika materialen. I studien visas också resultat produkt för produkt. Resultaten pekar då åt samma håll. Natursten som är importerad från Kina orsakar störst klimatpåverkan. Detta beror dels på den långa transporten och dels på att man i Kina har en annan elförsörjning som i mycket större utsträckning är baserad på fossila bränslen.

Att betongen ger en avsevärt större klimatpåverkan än svensk natursten beror till stora delar på att den inte kan återanvändas. För en torgyta har beräknats att ytan måste läggas om var trettionde år. För den omläggningen måste samtlig markbetong ersättas. 50 % av betongen kan krossas och ersätter naturkross.

Naturstensprodukterna kan återanvändas i hög grad, vilket gör att de får en lägre klimatpåverkan över tid. För den klippta gatstenen räknar studien med att 98 % av produkterna kan återanvändas efter 30 års användning. Den klippta gatstenen och kantstenen har absolut minst miljöpåverkan. Den höga återanvändningsgraden hjälper till. Dessutom är framställningen av produkterna mycket energieffektiv.

Länk till text i pdf-format: www.naturstenskompaniet.se/assets/livscykelanalys-lca-natursten-betong.pdf

Läs mer på projektets webbplats: www.greenurbansystems.eu